idag när eftermiddagssolen var påväg ner så bestämde jag mig för att rida ut själv.
jag ville testa det eftersom hon inte brukar vilja gå frammåt.
(hon har inte litat på mig helt vid uteritter) men idag gick det hur jävla bra som helst.
Hon är så jävla underbar när man rider ut på henne själv och hon inte protesterar.

Först skrittade jag till flisen och red runt där, hoppade 3 språng över 1 ganska så stor stock!
gick verkligen bäst! Sen red jag till traktorängen och jobbade henne lite, sen avlsutade jag
med att rida rakan så fick hon både korta och länga galoppen! Jätte härligt faktiskt :)

Somsagt detta kan vara en självklarhet för dig, men verkligen inte för mig.
Det här är ren lycka. Från att backa ner i diken, vägra gå fram, stegra och studdsa
på stället och vara rädd för saker till att inte protestera en ända gång och
inte bli rädd för något, och verkligen lyssna på mig i alla gångarter.

bilder från den lyckade utritten :