Lucky. Lucky. Lucky <3

Min lilla älskade ponny. Jag lovade dig att träffa dig, så snart som möjligt. Men där sa jag något jag aldrig har gjort. Det var exakt 2 år sedan jag träffade dig sist, det var 2 år sedan jag stod på Karlshem och grät floder. Jag saknar dig, även fast du säkert haft 100 andra ryttare på dig sedan sist. Men vårt år. 2008-2009 kan jag lova var det bästa. Minns du ens mig? Kan du känna igen min vaga röst som ropade på dig dag in och dag ut? Jag vet vart du är, jag vet att du vart halt, jag vet hur du ser ut just nu. Och jag kan någonstans se att de är du. Men du är dig inte lik. Någonting fattas. Blicken, någonting.. åh. Min älskade prins. Jag vill träffa dig, låt mig göra det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0