Under första halvtimmen var hon kattastrofal. Gud, jag höll på att ge upp hela tiden. Men försökte tänka om.. skrittade och lugnade ner mig. Så var hon lite bättre sedan. Så det jag fokuserade på var att få framåtbjudning i skritten och när jag fått det så travade jag på och fyfan va fin hon blev! Spände av och travade på lugnt! Gud, kändes som februari månad typ. Fast liiiite mer jobb med innåt trillningen altså, så flyttade bakdelen mycket och tryckte in bogarna. Åh, snacka om att jag blev glad! Det finns hopp fortfarande hihi.